Läkare och öppenhet

Blev du förvånad då en läkare skriver om öppenhet? Vanligtvis håller ju läkarna benhårt fast vid sin tystanadsplikt!

Tystnadsplikten är en helig sak för läkarna och det bör man definitivt respektera. Den berör patient-läkareuppgifterna om vilka man kan informera cheferna och högsta ledningen endast om patienten ger sitt medgivande. Företagsläkarna och hela företagshälsovårdsteamet sitter dock på en hel del andra uppgifter om arbetslivet, arbetsmiljön och personalen. Om detta kunde, och enligt min åsikt borde, det öppet informeras: inte endast till ledningen utan till hela personalen för att utveckla arbetsvälbefinnandet, produktiviteten och lönsamheten

Efter min drygt 30-åriga karriär som företagsläkare har jag nu i sju år fokuserat enbart på utvecklandet av arbetsvälbefinnandet. Öppenhet och transparens är ledstjärnor i både enkäterna och workshopparna jag använder.

I Finland fokuserar vår välfungerande företagshälsovård på att stöda individen och HR på att utveckla hela organisationen. Med tanke på den anställdas arbetsvälbefinnande och att arbetet skall flyta, så är teamets dagliga funktion det mest väsentliga. Därför anser jag att det i framtiden bör satsas alltmer på teamnivån. Det är de närmaste arbetskamraterna och närmaste chefen, som har avgörande betydelse för arbetsvälbefinnandet.

Att efterlysa innovationer ger inget resultat utan åtgärder. Enligt vår erfarenhet kan teamen själva förverkliga förbättringar för att jobbat skall flyta bara de ges möjlighet därtill. Att jobba öppet och strukturerat i en workshop, i vilken hela teamet inklusive närmaste chefen deltar, är effektivt och främjar samtidigt öppenhet och tillit i hela arbetsgemenskapen. Via teamens workshopverksamhet ökar innovationerna i hela organisationen. En bottom-up workshop, som utgår från teamet, är ett utmärkt sätt att utveckla hela organisationens innovationsatmosfär.

Ett bra exemplen på en ny sorts öppenhet i Finland är Kimitoöns kommuns KivaQ arbetsvälbefinnandeenkät 2016 och 2017. Kommunen har i sin strategi en strävan till större öppenhet och hänvisande till den beslöt kommunen, att 2016 skulle arbetsvälbefinnandeenkäten undantagsvis och i försökssyfte genomföras så, att inte endast HR utan varje anställd kunde själv granska resultatet och göra korstabelleringar. KivaQ-enkätens användarvänliga analysmodul ger goda möjligheter till detta ( www.kivaq.se ).

I praktiken förverkligades detta så, att HR skickade enkätkoden och lösenordet till varje anställd. I enkäten fanns inga frågor med öppna svar för att undvika, att någon skulle gå till personligheter. Personalen indelades i sektorer så, att det inte fanns någon grupp med endast en chef.

I enkäten 2017 svarade 27,6% att de 2016 hade utnyttjat möjligheten, att själv granska enkätresultatet. Av respondenterna ansåg 69,2% att en öppen enkät var bra eller mycket bra. Endast 1,5% ansåg öppenheten vara dålig eller mycket dålig. 29,3% tog inte alls ställning till öppenheten.

Svarsprocenten hade 2017 stigit tio procentenheter och var 58,4. Med intresse väntar vi på vilken svarsprocenten kommer att vara 2018. Det finns ännu rejält utrymme för en högre svarsprocent. Berodde 2016 års låga svarsprocent 48,4 på enkätens öppenhet och berodde den klart högre svarsprocenten 2017 på att man nu uppfattade enkätens öppenhet som något positivt? Eller steg svarsprocenten trots öppenheten?

Intresset för enkäten höjs nu med att på kommunens intranet med ett par veckors mellanrum publicera ett delresultat i gången. Vi tror att de anställda läser dessa korta infosnuttar på några rader. De flesta låter bli att läsa långa, flera sidors rapporter.

KivaQs vision är, att i framtiden kommer den närmaste chefen att ta ett större ansvar för utvecklandet av teamets arbetsvälbefinnande. Kunde det till och med vara så, att teamet själv bestämmer om enkäten och tidtabellen och genomför den självständigt? En dylik enkät för ett team på eget initiativ kunde bra fungera som ett komplement till den av HR genomförda enkäten för hela organisationen.

Vad tycker du, att är den viktigaste målsättningen för en arbetsvälbefinnandeenkät? Kunde det vara a) varje anställd förstår betydelsen av arbetsvälbefinnandet och b) varje anställd engagerar sig i att utveckla arbetsvälbefinnandet? Om man genom att öka öppenheten uppnår dessa målsättningar, så är jag ganska säker på att arbetsvälbefinnandet, produktiviteten och lönsamheten utvecklas positivt. Skulle det vara skäl även för er att testa öppenhet i er nästa arbetsvälbefinnandenkät?

Ove Näsman
Företagsläkare
KivaQ Oy Ab